Jag & Jimmie ägnade hela förmiddagen till att flyttstäda den gamla lägenheten, det gick jättebra och vi packade bilen med dom sista grejerna.
När vi nästan är hemma så möts vi av en kvinna som ligger mitt på vägen, på mage. Runt om henne står 2 män. Vi stannar och hoppar ur bilen och undrar vad som händer och det visar sig att kvinnan, som är runt 70 ( ? ) gick på trottoarkanten och möts av en man med en hund, mannen drar aldrig in hunden mot sig och kvinnan försöker gå så långt från hunden som möjligt. Det gör också en annan man som går jäms med kvinnan .. Mannen som går bredvid ramlar, han ramlar på kvinnan som faller mot marken.
När vi kommer dit har det nyligen hänt & vi ringer efter en ambulans eftersom att hon inte kan ta sig upp, hon kan inte röra sig och hon har jätteont i benet. När ambulansen ( efter en lång tid !! ) kommer så konstaterar dom att något är brutet, antagligen höften. Det såg dom på en gång för att det ena benet var kortare än det andra ( kan vara bra att veta, jag lärde mig det idag ).
Innan ambulansen kom så berättade kvinnan att hon bara skulle gå och köpa tidningen på kiosken i närheten och hon ville hem där hennes katt väntade. Jag hade gråten i halsen hela tiden. Jag tyckte så synd om den här kvinnan, så himla hjälplös låg hon där och vi kunde inte göra något.
Jag mådde också dåligt över ambulanspersonalens bemötande när de äntligen kom. De var iskalla ! Det första de gör när de kommer till platsen är att gå fram, titta och säger helt känslokallt att det är brutet. Kvinnan, som verkar vara så himla godhjärtad och så snäll försöker prata med dem om vad som hände men dom lyssnar inte ens. Kvinnan säger till dom att hon bara vill hem och att hon är ledsen, att hon inte vill vara till besvär och får till svar att ” det här kommer ta flera dar … ” Hon har gråten i halsen och säger att hon ska på ett dop på lördag …
När vi väntade på ambulansen så pratade vi med henne och hon var jätteledsen samtidigt som hon försökte skoja till det hela. Den korta stunden jag träffade henne så fick jag det intrycket att hon var en väldigt varm & godhjärtad människa. När vi åkte så sa hon ” tack för att ni finns ”.
Jag kan inte sluta tänka på det här, jag kan inte sluta fundera på varför onda saker händer goda människor.
Olyckor är alltid olyckor men det kommer bli svårt för henne att gå på ett dop på lördag, det kommer nog bli svårt för henne att gå på hela sommaren. Hon som bara skulle gå och köpa en tidning. Jag kan inte sluta tänka på det och jag önskar jag visste vad hon hette, då hade jag skickat en blomma som omtanke.
Angående ambulanspersonalen så förstår jag att dom ser sånt här hela tiden, det är deras vardag men det går inte att beskriva hur de var.
Känslokallt som jag skrev innan är ett ganska bra ord ..
Jag ville bara hoppa in i ambulansen och hålla kvinnan i handen hela vägen.
Jag visste att hon kände sig ensam och ledsen ..
Som tur är så fick jag veta att hon har en bror som kommer att besöka och antagligen hjälpa henne.
Jag ska lägga mig snart, det har varit en lång dag.
Jag hade ett fotojobb på eftermiddagen / kvällen också men det berättar jag om i morgon.
Godnatt & ta hand om er.
♡